Hjalmar Berglund

1/9-1937

Mitt namn är Hjalmar Berglund, jag är 29 år och bor i centrala Berlin med min bästa vän Wilmer Adolfsson. Jag flyttade hit från Stockholm med min pappa för 17 år sedan då min pappa fått ett jobb som redaktör här i Tyskland på en känd tidning. Min pappa har alltid varit en förebild för mig och han var väldigt bra på sitt jobb, det är faktiskt tack vare honom som jag lärde känna Wilmer. Wilmers far gick i samma skola som min och genom alla dessa år har de hela tiden hållit kontakten vilket gjorde att Wilmer, för sex år sedan när han just utbildat sig till journalist åkte hit för att fiska efter jobb hos far min. Wilmer fick jobbet och flyttade in hos oss, vi blev bra vänner och har hållit ihop sen dess. Idag är det bara jag och Wilmer som bor kvar eftersom att pappa för tre år sedan blivit satt i fängelset för att ha skrivit alltför kritiska texter mot Nazipartiet. Jag jobbar idag som politisk journalist på samma tidning som min far gjorde, om jag tänker efter noga så kretsar hela mitt liv runt far, samma jobb, samma bostad, samma utseende men det är en sak som skiljer oss väldigt mycket…

Hittills har jag bara berättat saker jag kunnat säga till vem som helst, jag har bara berättat om min ¨fasad¨ för den riktiga Hjalmar är ingen politisk journalist, en bra vän eller någon  människa. Han är en fegis, ynkrygg som gömmer sig bakom andra men framförallt en nazist…

Jag är medlem i gestapo, den tyska säkerhetspolisen och en trogen anhängare till Hitler. Jobbet på tidningen har jag för att hålla min fasad och för att upptäcka och ange folk som propagerar emot Hitler men det är inte i närheten av det värsta, för att ni ska kunna förstå vilket as jag är måste jag berätta en sak hur mycket det än tar emot. Det är något som jag alltid har skämts över och det är att det var jag som samlade bevis och skickade säkerhetspolisen mot min far, för hur kär han än var för mig så går plikten som nazist framför allt.

Annonser