Sture Bue

Kära dagbok. Jag är i chock och alla andra i Honningsvåg är också i chock. Vi kan knappt tro det men Tyskland har invaderat  vårt land- Norge. Först fick vi reda på att tyska trupper hade invaderat Oslo sen tre dagar senare kom den tyska flottan till Nordkap. En bataljon av tyska trupper kom och tog makten i Honningsvåg och befälhavaren sa att judar och handikappade skulle slängas i havet och att allt motstånd skulle straffas skoningslöst. Och det gjorde dem gräsliga tyskarna, fem handikappade slängdes i havet.

Men familjen Rawit lyckades vi rädda. Jag kom ihåg klart och tydligt hur familjen Rawit, en judisk familj på 6 medlemmar som drev en butik i Honningsvåg flydde ut i bergen…. det är för smärtsamt och tänka på det men jag ska skriva ner det i min dagbok i alla fall. Familjen Rawit flydde ut i bergen den dagen då den tyske befälhavaren sa att handikappade, judar och samer skulle dödas. Det var en regn/snö slaskig dag i november och datumet var den 12:e år 1939 och dem flydde. Men den tyske befälhavaren visste att dem hade flytt och han ville ha dem döda eller levande.  Men min gode vän Roald stack ut med sin St Bernads hund för att rädda dem och dem lyckades rädda två medlemmar i familjen, den äldsta sonen och den yngsta dottern och vi har gett dem norska namn och tyskarna misstänker inte att det är dem. Resten av familjen Rawit hade omkommit. Roald hittade dem allihop- döda. tre av dem hade blivit skjutna, den andre hade frusit ihjäl.

Men vi har inte gett upp kampen mot nazisterna än. Vi planerar hur vi ska smuggla vapen mellan fiskebyarna på Nordkap och med flit så ger vi inte så mycket som nazisterna kräver av oss, det dem kräver av oss är för det mesta kött och päls från renar. Men för att inte nazisterna ska få renkött och renpäls så dödar vi våra egna renar med flit och sedan överger vi dem då skyller vi på att renarna har frusit ihjäl.

19/4-1940

Annonser

Sture Bue

Kära dagbok. Jag har hört att tyska trupper har stormat igenom Polen och att Polen har fallit och nu är ockuperat av Tyskland.  Nu antar jag att tyska trupper kommer spridas sig över Europa och lägga beslag på fler landmassor. Hur blir det med Norge då? Kommer det bli ett så kallat blixtanfall? Eller hur blir det?  Än så länge har jag och min familj inte påverkats men regeringen måste göra allt för att skydda vårt land om Norge kommer drabbas. Och så måste ju Norges Armé rustas för säkerhetsskull. Och England och Frankrike måste göra nåt åt saken, dem har bara stått och tittat medans Hitler ockuperar länder. Jag vet i alla fall vad jag ska göra. Om tyska trupper kommer så långt upp som till Honningsvåg så ska jag i alla fall ha vapen i beredskap och så ska jag och dem andra fiskarna i Honningsvåg göra motstånd mot de tyska trupperna. NU måste jag sluta skriva för att en båt lastad med vapen har precis anlätt till Honningsvåg.

7/9-1939

Sture Bue

Hej Mitt namn Är Sture Bue och jag kommer från Honningsvåg, Norge. Jag är uppväxt i en fiskeby strax norr om Narvik hos en Fiskare som hette Kristian Thorkildsen, nu har jag ärvt hans båt eftersom han dog för 5 år sen. Min pappa försvann någon gång när jag var barn han var ute på havet och kom aldrig tillbaka, min mor lämnade mig när pappa försvann med min storebror. Dem flytta till USA. Nu är jag är 35 år gammal och är yrkesfiskare och har en egen min fiskebåt. Jag är gift med Marit Bue och vi har två små döttrar som är 5 och 7 år gamla. Jag har även två drängar i 20års åldern som jobbar på min fiskebåt, och om inte jag får nog med fångst för dagen så svälter jag och min familj.  Mina högtsa drömmar är antingen att bli polarforskare som Amundsen eller Politiker i Norges regering för ett Socialdemokratiskt parti. Nu kan jag inte skriva mer eftersom det är dags att ta hand om dagens fångst.

23/8-1939